torsdag 23 mars 2017

Inte konstigt att förändring är svårt

Jag har haft förmånen att få arbeta i ett antal olika roller där jag fått utveckla mig som chef och ledare. Jag har bland annat haft roller som VD, chef, projekt- och förändringsledare. Det här med ledarskap är verkligen inte enkelt. Jag försöker att vara väldigt ödmjuk inför att man som ledare hela tiden har något att utveckla och jag lär mig något nytt varje dag.

Att vara en ledare idag ställer stora krav på oss. Förändring är en naturlig del av ett företag vilket innebär att du som ledare verkligen måste jobba med din personliga utveckling och göra den och dina medarbetares utveckling till en naturlig del i vardagen. Som ledare och medarbetare behöver vi även avsätta tid till att reflektera. Något många glömmer bort är att ledarskapet underlättas väsentligt om du som ledare dessutom har kunskaper om hur hjärnan fungerar. Jag skulle säga att det är många ledare som reflekterar över medarbetarna och verksamheten men hur många reflekterar över sig själva, sitt ledarskap och beteende? Det är ju alltid lättare att förändra någon annan, eller? Och hur många ledare har kunskap om hur hjärnan faktiskt fungerar?

Under de senaste fyra åren har jag lagt mycket tid på att utveckla mig själv och reflektera över mig som person på olika plan. Min verkliga förändringsresa började när jag under 2013 bestämde mig för att utbilda mig till personlig tränare. Jag behövde något nytt att fokusera på, jobbade alldeles för mycket och mådde inte alls särskilt bra. Mer om det vid något annat tillfälle.

Hur som helst så har jag haft förmånen att under det senaste året endast jobbat 60%. Det har jag bland annat kunnat göra tack vare att jag sålt Nethouse och nu helt och hållet står på egna ben. Att ha förmånen att jobba endast några dagar i veckan har varit oändligt värdefullt för min personliga utveckling. Jag har förutom det uppenbara i att kunna vara mer med familjen och ha mer tid över till vänner också haft tid för den viktigaste i mitt liv, dvs mig själv.

Jag har under denna tid investerat mycket tid och pengar på att vidareutbilda mig inom området hälsa. Jag har hittat det område som jag verkligen brinner för och det är hur hjärnan- nerv och hormonsystemet fungerar och dess koppling till motion och kost och påverkan på vår motivation, vårt välmående och agerande.

Låt mig börja med hjärnan och ledarskapet.


Hjärnans viktigaste uppgift är att urskilja kontraster och den försöker ALLTID att få oss att välja det som är förenat med minst obehag och mest belöning. Låter kanske logiskt och inte som någon rocket science. Men vad innebär detta för ledarskapet?

Att urskilja kontraster innebär att hjärnan får oss att registrerar det som sticker ut. Det innebär att vi faktiskt inte se saker som de är, vi ser istället saker i relation till annat. Det innebär att vi kategoriserar omvärlden i motsatser, dvs lyckad/misslyckad, lat/driven, bra/dålig och gör därför att medarbetare vid ett företag lätt hamnar i fack. Han är si och hon är så. När man som medarbetare väl har hamnat i ett fack är det svårt att ändra bilden av sig själv. Detta ställer stora krav på dig som ledare att verkligen objektivt mäta olika medarbetares prestation för att minska risken för att du bara ser de individer som sticker ut.

Som ledare behöver du även förhålla dig till att människan alltid vill välja det som är förknippat med mest belöning och minst obehag. Det är två mycket gamla strukturer i hjärnan som är orsaken till det, nämligen striatum som är hjärnans belöningsstruktur och amygdala som är hjärnans känslostruktur.

När striatum aktiveras får hjärnan en härlig känsla av belöning och vi känner oss tillfreds. Hjärnan signalerar nu till oss att upprepa beteendet som gav oss den behagliga känslan. Det är anledningen till att vi gärna vill fortsätta att umgås med trevliga människor, äta många chokladkakor och återgå till de arbetsuppgifter som är roligast. Striatum styr oss mot det som verkar roligt och gör att människor föredrar snabba belöningar framför långsiktiga. På arbetet innebär det att vi gärna tar oss ann lätta och snabba arbetsuppgifter som mail och korta avsättningar framför att planera och ta tag i något mer långsiktigt. Det är också anledningen till att vi älskar känslan av multitasking. Multitasking gör att vi tror att vi hela tiden levererar något även om vi vet att vi presterar sämre och utför färre av de mest prioriterade arbetsuppgifterna. Det betyder att vi verkligen behöver anstränga oss för att styra vårt beteende mot långsiktiga mål. Det är också anledningen till varför det är så viktigt att planera in snabba belöningar längs vägen för att hålla uppe motivationen.

Belöningscentrum, striatum, går i gång på både inre- och yttre motivation. Den inre motivationen känns igen av passionen och engagemanget man kan känna för en viss sak och det är också den inre motivationen som är starkast. Uthålligheten blir betydligt bättre om vi låter vår inre motivation styra. Av den anledningen är det jätteviktigt att du som ledare verkligen hittar din inre motivation och kan stödja dina medarbetare att också hitta den. Den inre motivationen drivs av tre olika faktorer:

  • Självbestämmande
  • Att bli riktigt bra på något
  • Syftet med det man gör
Den yttre motivationen däremot handlar om tex pengar och materiella ting men även om socialt tryck, vinna respekt och kärlek. Det gör att vi gillar att hålla med andra människor och gör att vi håller oss till den sociala normen eftersom vi annars utsätts för utebliven belöning och istället känner obehag.

Amygdala aktiveras av obehag i form av tex elaka människor, äcklig mat och besvärliga arbetsuppgifter. När vi upplever obehag signalerar amygdala till oss att antingen fly eller fäkta. Det betyder att vi vill springa därifrån eller helt enkelt attackera vederbörande och detta grundar sig i rädsla. Det gör att amygdala aktiveras när något är osäkert (synonymt med obehag) vilket är anledningen till att vi inte gillar förändring. Förändring ses som något nytt, hotfullt och jobbigt eftersom det kräver en större arbetsinsats jämfört med att stanna kvar i invanda mönster. Av den anledningen triggas fly eller fäkta-beteendet. Det är också anledningen till att vi ignorerar kollegor med förändringsförslag och planer eller helt enkelt inte svarar på personen mail. Alternativt så fäller vi elaka kommentarer och trycker ned vederbörande för att visa vårt missnöje.

Vi är med andra ord programmerade att göra det som är kul och att undvika allt som är jobbigt och tråkigt. Inte så konstigt att det kräver en ordentlig insats att leda andra och sig själv till förändring.

Som tur är har vi människor något som heter frontalloben i hjärnan. Frontalloben kan reglera de primitiva strukturerna amygdala och striatum. Frontalloben står för det strategiska, planerande och beräknande hos oss men den är inte alltid tillräckligt stark för att reglera ner belöningssignaler och hjälpa oss att tänka på eventuella katastrofala konsekvenser. Det är inte heller alltid frontalloben hjälper oss att stå över amygdala vilket gör oss rädda för att prova nya saker. Det är i frontalloben vi har vårt mod eftersom det är den som kan hjälpa oss att trotsa trygghetsknarkande och bekväma amygdala.

Frontalloben ger dig alltså möjlighet att välja hur du ska agera och den hjälper dig att ta ett mentalt steg tillbaka och påminna om dina mål och värderingar. Låt inte amygdala och striatum vinna!!!

Att bryta en vana tar tid och tankekraft men ingenting är omöjligt. Tänk dock på att det alltid är lättare att återfalla i gamla vanor när man inte har sovit, ätit och tränat ordentligt jämfört med när kroppen är i balans och har gott om energi. För handen på hjärtat, hur många gånger har inte planen och motivationen gått i stöpet på grund av just detta? Orken som inte finns att stå emot eller att tänka klart och göra det man borde göra...

Kram från mig!